Skolsystemet i USA

Många gånger har man hört termen college, men hur mycket kan du om just college? Vi på Athleticademix ska försöka utbilda er så gott som vi kan via denna artikel om skolsystemet i USA. Hur fungerar allting? Vad är GPA? Varför läser man fyra år på college? Vad får man för utbildning egentligen? Måste jag vara där under fyra år? Vi ska försöka bena ut precis alltsammans för er här nedan så att ni blir experter!

I avsnitt 16 av podcasten the Athleticademix Podcast så förklarar vi hur ett år på college ser ut månad för månad! Lyssna för att höra när du har lov och när du har möjlighet att åka hem till Sverige för att träffa vänner och familj. 

VAD MOTSVARAR EN 4-ÅRIG UTBILDNING PÅ COLLEGE I USA?

I Sverige tar vi studenten från gymnasiet ett år senare än vad en amerikansk student gör. Skolsystemet i USA är så att när en amerikanare tar examen från high school så är man ett år yngre. När en svensk student börjar på universitet hemma i Sverige så har man tre år framför sig för att få en kandidatexamen. En amerikansk student har fyra år framför sig för att få mottaga en identisk examen.

Du som svensk, kommer att få anpassa dig till det skolsystemet i USA. Du behöver därför plugga fyra år för att genomföra din kandidatexamen i USA. Det finns bara ett väldigt få antal skolor som tar hänsyn till att en svensk är ett år äldre och således endast behöver göra tre år på college i USA. Så räkna med att få genomföra fyra år på ett amerikanskt college för att få en amerikansk kandidatexamen.

MÅSTE JAG VARA BORTA I 4 ÅR?

Om du vill ta din examen i USA så tar det allt som oftast fyra år. Du väljer din egen studietakt, något du kan läsa om lite längre ner. Vilket gör att du ibland kan läsa det lite snabbare.

Du måste inte, när du åker, veta hur länge du vill vara borta. Det enda du behöver veta är ifall du vill testa på college. Du betalar college i förskott, terminsvis. Det betyder att ifall du känner efter en termin att du inte längre vill vara kvar i USA så är det bara att åka hem utan att vara skyldig skolan några pengar. När du signerar ditt stipendium så lovar endast skolan dig att ge dig stipendium under dina år i skolan. Du lovar inte skolan att vara en del av universitetet under alla år.

De flesta av dina kurser(med undantag för basåret) kommer att bli översatta och användbara på ett svenskt universitet. Det är alltså möjligt att läsa två år i USA, för att sedan åka hem och slutföra sin examen hemma i Sverige. Så länge man har valt en inriktning som också finns i Sverige. Viktigt här är att ha kontakt med en Studie- och Yrkesvägledare på det svenska universitetet man är intresserat av att fortsätta på. På så sätt kan man därför välja ”rätt”  kurser på college som sedan är användbara till just det universitetet.

Här är även ett blogginlägg som går igenom det mer i detalj kring den stora frågan: ”Måste jag stanna på college i USA under 4 år?”

Skolsystemet i USA

Studenter på Temple University på väg till lektion.

SKOLSYSTEMET – HUR BETYGSÄTTS MAN I USA?

I USA så har man ett snarlikt betygssättande som vi svenskar har på gymnasiet. I USA har man betygen A, B, C, D & F, alla med möjlighet att få + och – på. Alla dessa olika betyg har ett numeriskt värde där 4.0 är det högsta möjliga betygssnittet.

A : 4.0, A – : 3.7, B + : 3.3, B : 3.0, B – : 2.7, C + : 2.3, C : 2.0, C – : 1.7, D + : 1.3, D : 1.0

VAD ÄR GPA?

GPA är en förkortning på Grade Point Average som på svenska översätts till betygssnitt. Som vi räknar på snitt i Sverige så gör man även detsamma i USA. Kurserna i USA är allt som oftast en hel termin, eller en halv termin, då kallad quarter. Beroende på längd på kursen så viktar man poängen olika. Detta är på samma sätt som man gör med svenska gymnasiebetyg  när kurserna är antingen 50, 100 eller 150 poäng.

HUR ÖVERSÄTTS MINA SVENSKA BETYG?

Trots att det finns en hel del likheter med de svenska betygen jämfört med de amerikanska betygen, så är det även några olikheter. I Sverige så har vi inte + eller – och vi har dessutom även ett E i vårt betygssystem. Detta gör att vi måste omvandla alla svenska betyg, vilket görs på följande sätt:

  1. A & B översätts till ett amerikanskt A och ger poängen 4.0.
  2. C översätts till ett amerikanskt B och ger poängen 3.0.
  3. D & E översätts till ett amerikanskt C och ger poängen 2.0.
  4. F översätts till ett amerikanskt F och ger poängen 0.0.

Som ni kan se, så har vi svenskar en fördel i vår omvandling av våra betyg. Du kan i Sverige ha ett betygsdokument med B i alla dina kurser, och då räknas som en ”4.0-student” i skolsystemet i USA. Du är med andra ord då en student med högsta möjliga betygssnitt.

Vi på Athleticademix omvandlar dina svenska betyg och viktar poängen gentemot varandra för att få fram just ditt exakta ”GPA”.

In och läs vår artikel om stipendium på college för att förstå vikten av goda betyg när du vill maximera dina chanser till ett stort stipendium.

KAN JAG RÄKNA IN MINA MERITPOÄNG I ETT AMERIKANSKT BETYGSSNITT?

Nej, skolsystemet räknar inte in dina meritpoäng så de räknas inte in i ditt GPA. Man tar alltså ett betygssnitt på alla dina kurser du läst. För att få tävla inom NCAA D1 och NCAA D2 så krävs det att du läst vissa specifika kurser dessutom. I regel betyder det att så länge du läser ett program i Sverige som är högskoleförberedande så läser du rätt typ av kurser.

Skolsystemet i USA

Fans för Temple University på skolans basketmatch!

SKOLSYSTEMET I USA – HUR SER ETT KALENDERÅR UT?

Ett vanligt år på college skiljer sig lite jämfört med det svenska universitetet. Man pluggar mer intensivt och har således mer tid hemma än vanligt.

Alla skolorna utgår ifrån sina egna datum och bestämmer helt själva. Här nedan ger vi er det generella kalenderåret för amerikanska universitet:
Augusti – Höstterminen börjar runt den 20:e – 25:e augusti.
September – Skolan är igång under hela månaden.
Oktober – Fall Break i mitten utav månaden, innebär oftast 1-2 extra dagar ledigt.
November – Thanksgiving Break i slutet av månaden. Innebär oftast 3-4 extra dagar ledigt.
December – Höstterminen slutar cirka 15:e December. Sedan väntar en månads Christmas Break.
Januari – Vårterminen börjar runt den 10:e januari.
Februari – Skolan är igång under hela månaden.
Mars – Spring Break oftast i mitten av månaden. Innebär en veckas ledighet.
April – Skolan är igång under hela månaden.
Maj – Vårterminen tar slut 1-2 veckor in i maj sedan Summer Break! 
Juni – Summer Break!
Juli – Summer Break!

Många svenskar väljer att åka hem under jul och nyår då man har cirka 3-4 veckors ledigt ifrån skolan. Även under sommaren då man ibland har nästintill 3 månaders ledigt.

HUR VÄLJER JAG INRIKTNING PÅ COLLEGE?

Ditt första år på college läser du ett så kallat basår. Det betyder att oavsett ifall du har valt inriktning eller inte så läser du likadana kurser första året. I och med det så är det många som börjar plugga på college i USA utan att ha bestämt examen. Något som aldrig hade hänt i Sverige då du ansöker till din inriktning medan man i USA ansöker till själva universitet. Ifall du inte har bestämt din examen har du en inriktning som de kallar  ”undecided” under ditt första år då du inte börjar dina specialiserade kurser förrän år två.

För att ta ett exempel, grundaren utav Athleticademix, Robin Hals, tog en kandidatexamen inom Business, Management. Han började dock sitt första år på college genom att ha valt inriktningen journalism. Men ångrade sig inför sitt andra år. I och med att första året är ett basår, så var ingen skada eller tid skedd utan han bokade bara in business kurser under kommande år istället.

DU STUDERAR DITT ”EGNA PROGRAM”

Den stora skillnaden med college i USA gentemot ett svenskt universitet är att i USA så är du en student med en egen inriktning. Du tillhör inte en klass som alla läser samma sak under fyra år. Du styr själv vilka kurser du läser, och i vilket tempo du vill plugga. Ifall du t.ex väljer att plugga ”Business with a concentration in Marketing” så får du en checklista på alla kurser du behöver genomföra som enskild student. När du sedan uppvisar godkänt betyg i alla dessa kurser så får du din examen. Den rekommenderade takten att göra detta är på fyra år. Men ifall du klarar av att göra detta i ett snabbare tempo så kan du ta examen snabbare.

EXEMPEL – NORTH PARK UNIVERSITY:

Johanna börjar på skolan North Park University och ska på skolan plugga en kandidatexamen inom ”Business with a concentration in Finance”. Inom Business så finns det på North Park University specialiseringar(concentrations) inom:

ÅRLIG AKADEMISK PLAN – NORTH PARK UNIVERSITY

För att Johanna ska kunna ta examen så behöver hon läsa totalt 120 credits(samma betydelse som högskolepoäng), de fördelar hon enligt följande:

Freshman Year, År 1 – 30 credits inom general education(vilket är namnet för basåret).

Sophomore Year, År 2 – 30 credits inom Business(samma för alla inom genren Business).

Junior Year, År 3 – 15 credits inom Business & 15 credits inom Finance.

Senior Year, År 4 – 30 credits inom Finance

Detta betyder att Johanna under första året sitter på kurser med elever som kan ha vad som helst som inriktning, i och med att basåret är detsamma för alla.
Andra året sitter hon på kurser med elever där alla har valt Business som huvudämne, men alla sitter på olika specialiseringar(där Johannas är Finance).
Tredje året går hon halva året med alla inom Business. Medan hon andra halvan börjar sin specialisering och endast plugga med de inom Finance.
Fjärde året pluggar hon endast specialiserade kurser inom Finance med de andra inom samma specialisering.

Skolsystemet i USA

Ett gäng idrottare från Temple University och deras graduation pictures!

VAD ÄR DET POSITIVA MED SKOLSYSTEMET I USA?

Dubbla examen – I exemplet ovan läser du dina första 2,5 år samma kurser som de andra specialiseringarna inom Business. Det betyder också att ifall du vill, så kan du läsa 1,5 år extra och då välja någon annan specialisering utav Business. I och med att du redan genomfört kurskraven för de första 2,5 åren så kan du då få två stycken kandidatexamen på en kortare tid.

Olika influenser – Det häftiga med college är att du tar cirka 4-5 kurser varje termin. På alla kurser är det olika elever anmälda. Du kan sitta på en ekonomikurs bredvid en elev som har marknadsföring som inriktning. På andra sidan har du en elev som har management som inriktning. Detta gör att du träffar väldigt många olika typer av människor och även får ta del av väldigt mycket olika influenser och tankar.

Frihet! – Tidsplanen presenterad i exemplet ovan är den rekommenderade vägen för en elev på college, dvs att du ditt första år läser de generella kurserna för att sedan gå in i din koncentration det sista du gör. Det betyder dock inte att du måste att göra det i ordningen som de föredrar. Du får en checklista med kurser att genomföra från första dagen. Du bestämmer sedan själv vilka kurser du bokar in varje termin och således bygger du ditt eget schema. Många väljer att ta någon generell kurs varje termin och även någon specialiserad kurs varje termin. På så sätt får man en bra mix av allt!

Detta går vi även in i mer detalj i vårt blogginlägg: ”De 3 bästa sakerna med skolsystemet i USA”

VILKA UTBILDNINGAR SKA JAG VÄLJA?

Det finns hundratals utbildningar i USA att välja. Att lista alla dessa hade tagit evigheter att skriva och än längre att läsa. Vi har dock gjort ett försök genom att skriva artikeln – vilka utbildningar erbjuds på college?

Det finns dock vissa utbildningar som du inte bör läsa i USA om du inte hade tänkt att arbeta i USA efter din examen. Till exempel är dessa utbildningar är sådana som man inte får jobb på hemma i Sverige efter examen:

Läkare – I USA så läser man något som kallas ”pre-med”. Det betyder att på college så läser du endast förberedande kurser. För att sedan efter 4 år på college börja något som heter ”Med School”.
Advokat – Samma som exemplet ovan, du läser endast ”pre-law”. För att sedan efter fyra år på college börja något som kallas ”Law School”.
Mäklare – I USA så tar det endast någon månad att bli mäklare. Då man som mäklare i USA inte gör sitt eget pappersarbete som en svensk mäklare. Dessutom är reglementet i USA är också väldigt olikt från de svenska reglementet. Det betyder att det du lär dig i USA inte kommer att göra dig någon nytta hemma i Sverige.

Dessa är de tre vanligaste som vi oftast får frågor om gällande skolsystemet i USA. Det enklaste ifall du undrar kring just din inriktning är att du hör av dig till oss så ser vi till att återkoppla.

Avslutningsvis, på AllaStudier.se och Studentum.se (som också driver siterna yrkesutbildningar.se, komvuxutbildningar.se, yhutbildningar.se och distansutbildningar.se) hittar du information om utbildningar i både USA och Sverige.

BOKA DITT MÖTE MED OSS

Boka digitalt möte så kontaktar vi er så snart som möjligt.

Boka digitalt möte