Nyhetsbloggen

Min historia som student athlete på college – Pato

När jag var 5 år gammal så började jag spela fotboll. Det var inte långt därefter som jag visste att fotbollen är något jag kommer vilja satsa på. Jag har spelat fotboll hela livet, men tankarna på själva college började dock inte förrän jag började gymnasiet. Valet att bli en student athlete på college tog jag under min sista termin på gymnasiet.

Första tankarna på college föds

Firande med IFK efter ännu en vinst i serien

När jag började ettan på gymnasiet så flyttade jag från Strängnäs till Nyköping för att plugga och spela fotboll där. IFK Nyköping i division 1 blev min nya klubb, samtidigt som jag gick NIU (idrottsprogram) på gymnasiet.

Jag minns att bara några veckor efter min första dag på gymnasiet, så kom det en agentur som föreläste för oss fotbollsspelare om möjligheter att åka på college. Efter bara några dagar så mejlade jag samma agentur ”Kan jag åka?” ”Hur ser processen ut?”. Dom var snabba med att svara av att jag ska höra av mig om ungefär ett år, eftersom det fortfarande var lång tid innan jag skulle ta studenten…det skulle dock dröja ett tag innan mina tankar om college skulle få liv igen.

Sommaren 2015

Målfirande med Djurgården F19

Mitt första år på gymnasiet ledde till slut att jag bestämde mig på våren att jag ville flytta hem till Strängnäs och börja mitt andra år på Europaskolan i Strängnäs. Jag hade dock kontrakt med IFK Nyköping tills året var slut, så jag var tvungen att spela alla matcherna. Däremot var det i princip omöjligt för mig att pendla varje dag från Strängnäs till Nyköping för att träna. Så jag fick kontakt med Djurgården, och började träna med deras u19 eftersom det var mycket enklare att ta tåget upp till Stockholm.

Det var en fantastik säsong för IFK, vi vann Division 1 och kvalade nästan upp till Elitettan. Tyvärr räckte det inte hela vägen. Efter den säsongen var slut så blev jag spelare i Djurgården. Jag minns att då började få lite påminnelse mejl från college agenturen, men just då var det inget jag tänkte på. Djurgården var mitt största fokus.

Början på 2017 och sista terminen på gymnasiet

Bild med dåvarande lagkamrat Emilia Brodin (Fd Appelqvist)

Under 2017 blev jag spelare i Djurgårdens A-lag, och hade bara några månader kvar av gymnasiet. Livet kändes väldigt gött. Men paniken kom när jag började tänka på tiden efter studenten ”Fan ska jag göra efter?”. Kändes som alla runt om kring skulle plugga i Sverige, eller flytta utomlands och jobba. Jag hade en gång i tiden en plan att bli polis. Men när jag var 19 kändes det inte alls rätt längre. Jag visste att jag kunde direkt inte livnära mig på fotbollen än, och jag kände också att jag inte ville plugga i Sverige, för att jag inte visste vad. Det var då, ungefär Mars, April 2017 som en reklam bild poppade upp på min Facebook ”intresserad på college i USA?”. KLART JAG ÄR.

Efter bara några timmar så satt jag i ett samtal med Robin Hals, som för tre år sedan jobbade för en annan college agentur. Vi hade ett samtal i kanske 1,5 timme. Efter det hade jag bestämt mig. Jag vill åka.

Min collegeprocess – vägen till att bli en student-athlete

Efter mitt samtal med Robin så var jag säker på att jag ville åka, däremot behövde jag först prata med mina föräldrar om mina tankar. Det tog mig en stund innan jag gjorde det, och jag var noga med att förklara varför jag ville åka och vilken möjlighet det var. Men efter några veckor så började jag min process. Jag fick checklistor med vad jag behövde göra. Skicka in betyg från gymnasiet och grundskola, samt ta TOEFL och SAT testerna. Innan man blir en student athlete på college är det många saker som måste göras!

Om jag ska vara helt ärlig så spenderade jag inte en sekund för att plugga för dessa tester. Det enda jag gjorde var att kolla på strukturen av båda testerna, så jag var familjär med upplägget. Jag googlade mest på saker man ska tänka på, och kollade bara snabbt igenom hur äldre tester sett ut.

Val av skola

UConn campus

När jag tagit alla mina tester, skickat in alla slutbetyg och alla andra saker, så började jag få erbjudande från skolor. Den skola jag fastnade för direkt var University of Connecticut. Dom erbjöd mig ganska så snabbt ett 100% stipendium, så jag var ganska så snabb på att bestämma mig för just den skolan. Allt gick ganska så snabbt framåt eftersom jag var ganska så sen med att börja min process.

Jag minns att jag var jättestressad över att jag inte kommer hinna få mitt visum. När alla mina dokument redo någon gång slutet på första veckan i December, och tyvärr så var ambassaden stängd flera dagar under julen. Så jag hade mitt visum möte den 28e December och skulle resa till USA 12 Januari, så jag var verkligen rädd att något skulle gå fel. Men allt gick bra och jag stressade i onödan. Jag kunde nu kalla mig för en student athelte på college.

Däremot så är mitt tips att vara på ambassaden i Stockholm så tidigt man kan. Jag var där innan dom öppnade och fick gå in först. När jag kom ut så var kön kanske 20 gånger så lång som när jag gick in. Dom som kom kanske 30 minuter efter mig fick vänta kanske 3h extra, medan jag var klar på kanske 20 minuter. så det var verkligen super smidigt!

Min tid som student-athlete på UConn

student athlete på college i USA

Min tid på UConn var verkligen en berg- och dalbana. Om jag ska vara helt ärlig så var nog min första termin på college något av det tuffaste jag gjort, mentalt. Jag kände mig vilsen i ett annat land, allt kändes annorlunda och det var spring season så vi sprang och gymmade konstant. Allt kändes bara jättemycket på en gång. Vilket också gjorde till att jag inte tränade så bra fotbollsmässigt, som gjorde mig ännu mer frustrerad. Jag mådde inte så bra, och pratade med min coach om detta som var väldigt hjälpsam just då.

Jag fick träffa en sport psykolog som hjälpte mig att samla ihop alla mina tankar och hjälpa mig komma på banan igen. Hon hjälpte mig verkligen enormt då och under mina 2 år på UConn, och är hon någon jag fortfarande håller kontakt med. Som student athlete på college får man mycket hjälp både fyskiskt men även mentalt.

Efter en svår period så blev allt bättre. Vi började spela våra träningsmatcher under våren, och jag spelare jättebra. Började med fotografi, avslutade terminen med mycket bra betyg, så när jag åkte hem över sommaren så kände jag mig nöjd. Allt kändes bra.

Hösten 2018 – Våren 2019

Med min före detta rumskamrat Aline

Hösten 2018 började bra. Min klass of 2022 började på UConn och jag var inte längre den enda som var ny (eftersom jag började på våren så var inte min klass där än). Vi hade jättekul ihop och bodde alla i samma byggnad. Jag fick en ny rumskamrat från Schweiz, som just nu fortfarande är min bästa vän.

Säsongen för mig gick bra, men vårt lag hade tyvärr en dålig säsong ihop, vilket var såklart tråkigt men jag hade det jättekul att få uppleva min första collegesäsong. Vi hade rätt så mycket fans under varje match, så det var extra kul!

Under hösten blev jag också tillbedd att fota Men’s Soccer och Field Hockey, så det bar extra kul att få lite erfarenhet från fotografi! Det var även under den terminen som jag började lära mig foto och video mycket på egen hand, samt fick många vänner som höll på med samma sak.

College är verkligen en grym plats för networking. Det finns så många människor man kan träffa på en och samma plats, från olika hörn i världen! Helt galet! Min skola var också jättestor, ungefär 30 000 studenter så det fanns massa olika klubbar och organisationer på campus man kunde gå med. Väldigt häftigt! Jag blev ombedd av en hemsida som skrev om UConns alla sporter att fota för dom eftersom jag kände en kille som jobbade där, bra med kontakter helt enkelt!

Några bilder jag tog:

student athlete på college i USA student athlete på college i USA

Våren som student athlete på college

The spring season eller ”offseason” är för en student athlete på college något av en mardröm, eftersom man inte är i säsong så får man springa och styrketräna extra. På UConn var det inga undantag. Den våren såg ut så at varje dag hade vi först träning 1.5 timme (ibland 2) sen gick vi vidare till vår konditionstränare där vi antigen körde intervaller eller hård gym träning.

Det är verkligen en tuff period men man blir jävligt stark! Det är sjukt hur mycket man tränar faktiskt, men man lär sig också sjukt mycket om hur mycket man faktiskt orkar.

Våren är dock mycket skön på så sätt eftersom man oftast är ledig under helgerna, jag åkte tillexempel till New York City på helgen ibland eller med vänner till Cape Cod. På så sätt har man liksom mer tid under våren. Detta gäller dock fotbollsspelare eller sporter som spelas under hösten. Då har man offseason under våren.

Under våren fick jag även ett annat jobb på campus som fotograf och marknadsförare för skolans Yearbook. Jag fick då fota under massa olika event på skolan, där jag även träffade massa olika människor. Det var faktiskt jättekul och jag älskade det! Själv så tog jag också 18 credits den terminen, plus jobbade och hade fotboll, så jag hade alltid något och göra. Det älskade jag personligen! Att vara en student athelte på college, och jobba är något som tar mycket tid.

Med min class på Cape Cod

Min sista termin som student athlete college – hösten 2019

student athlete på college i USA

Min andra säsong på college var definitivt mycket bättre för oss som lag. Men det var också min sista. Efter säsongen så tog jag beslutet av avsluta college för min del. Anledning var mest för att jag var trött på att plugga. Jag visste inte riktigt om det var rätt det jag pluggade (International Relations). Och kände att jag hellre ville åka tillbaka till Europa spela fotboll och jobba frilans på sidan. Det bara kändes mer rätt. Det var dock ett himla svårt beslut att ta. Det jag älskade mest var mitt lag, och skolan var en grym plats, men tyvärr kändes det mer rätt att åka tillbaka.

Jag skulle dock aldrig vara den person jag är dag om jag aldrig åkte på college. Jag är så mycket mer mogen och orädd att ta risker i livet. Det är svårt att lägga ord på allt jag lärt mig under den tiden. Och hur mycket jag har lärt mig om mig själv, och vad jag vill. Det var en fantastisk resa på så sätt. Sen så känns det ibland som det är lättare för mig att prata engelska än svenska. Så man lär sig verkligen språket kanon bra.

Var inte rädd – Att vara en Student-athelte är en unik upplevelse

Det är just därför jag känner att man inte ska vara rädd för att testa något. Jag var på college i 2 år, fick inte en examen och många undrar om jag inte känner att jag ångrar det eller om det känns som jag slösade bort tid! WHAT! INTE ALLS! 

För mig var själva examen aldrig viktig, det är hela upplevelsen och erfarenheten som jag bryr mig mest om. Minnen finns för alltid, så våga ta risken. Värsta som kan hända? Du åker hem. Men då vet du i alla fall hur det var. Att få uppleva att vara en student athlete på college är en unik upplevelse.

Så om du är intresserad av att också bli en student-athelte, skicka in din intresseanmälan till oss!

BOKA DITT MÖTE MED OSS

Anmäl intresse så kontaktar vi er så snart som möjligt.

Gratis intresseanmälan!