Hockey på college
Hur fungerar egentligen hockey på college? Vad är skillnaden mellan divisionerna, hur spelas serien och hur tar man sig till ett nationellt slutspel? Här nedan ska vi försöka bena ut hur hockeyn på college fungerar!
HOCKEY PÅ COLLEGE – VAD ÄR SKILLNADEN PÅ DIVISIONERNA?
Hockey på college i USA skiljer sig på flera sätt från hockeyn i Sverige. Du spelar för ditt universitet och kombinerar din hockeysatsning med studier. Träningarna, matcherna och resorna blir en del av din vardag, tillsammans med föreläsningar, tentor och livet på campus!
En stor skillnad är hur seriesystemet fungerar. I Sverige kan lag avancera eller flyttas ned mellan divisioner beroende på sina resultat. Inom NCAA finns ingen sådan upp- och nedflyttning. Divisionstillhörigheten styrs i stället av antalet stipendium som skolan är villiga att dela ut, är det som bestämmer vilken division man tillhör. Det innebär att ekonomin styr vilken division din skola tillhör, men det innebär inte att de rikaste lagen är bäst.
Det finns över 120 damlag och över 150 herrlag runtom i USA i de olika divisionerna. Alltså finns det en drös skolor att välja på och få intressen ifrån! Inom collegehockeyn kommer du framför allt att höra talas om NCAA D1 och NCAA D3. Det finns även D2-lag, men här skiljer sig upplägget mellan dam- och herrhockeyn.
DAMHOCKEY – DIVISIONSFÖDELNING
Inom damhockeyn tävlar D1- och D2-lagen om ett gemensamt nationellt mästerskap som officiellt heter ”National Collegiate Championship”. Det finns alltså inget separat nationellt D2-mästerskap. Den gemensamma tävlingsnivån kallas ofta D1-hockey, även om vissa av skolorna tillhör D2. NCAA D3 har ett eget nationellt mästerskap. I NCAA D1 finns det cirka 45 lag och i NCAA D3 cirka 80 lag, och respektive division har alltså ett eget nationellt mästerskap där lagen tävlar om att bli nationella mästare.
HERRHOCKEY – DIVISIONSFÖDELNING
Inom herrhockeyn finns nationella NCAA-mästerskap i D1 och D3. Det finns också ett mindre antal D2-lag, dessa har däremot inget eget nationellt NCAA-mästerskap och ingår inte i D1-slutspelet på samma sätt som damernas D2-lag. I NCAA D1 finns det cirka 60 lag och i NCAA D3 cirka 90 lag.
HUR FUNGERAR STIPENDIERNA?
Stipendierna kan täcka hela eller delar av kostnaden, men möjligheterna varierar mellan skolorna. Skolans regler, lagets budget och tränarens prioriteringar påverkar vilket erbjudande du kan få.
Det är nämligen skillnad på vad en skola får erbjuda och vad den har råd att erbjuda! Inom NCAA D1 har skolor en gräns för antalet spelare i truppen. Max taket är 26 spelare. Detta innebär dock inte att samtliga spelare i truppen har fulla stipendier. Ett lag som har budget för att utnyttja hela det tillåtna stipendieutrymmet kallas ”fully funded”. Ett lag som har en mindre stipendiebudget kallas ”partially funded”. Två skolor i samma division kan därför ha väldigt olika möjligheter att erbjuda stipendier.
Inom NCAA D3 delas inga idrottsstipendier ut. Där finns det istället akademiska stipendier och ibland internationella stipendier. När du jämför skolor är det därför viktigt att titta på ditt individuella erbjudande och vad du faktiskt behöver betala!
HUR ÄR SERIEN?
Amerikaner älskar slutspel! Därför avslutas även collegehockeyn med ett nationellt slutspel där målet är att få kalla sig ”National Champion”. Att vinna ett ”National Championship” tillsammans med sitt universitet är något alldeles speciellt och något som långt ifrån alla får uppleva.
Men vilka lag möter man under säsongen? Man kan ju inte spela mot alla skolor i hela USA!
Nej, såklart inte! Lagen är indelade i ”conferences”, alltså olika ligor inom collegehockeyn. Under grundserien möter du lagen i din egen conference, men spelar vanligtvis också matcher mot lag från andra conferences. Hockey East, ECAC Hockey och AHA, är exempel på några conferences inom NCAA D1.
Efter grundserien väntar conference-slutspelet. Att vinna grundserien och att vinna slutspelet är alltså två olika saker! Conference-slutspelet är dessutom en viktig väg till det nationella NCAA-slutspelet. Vinnarna i respektive conference blir automatiskt kvalificerade till det nationella slutspelet, medan övriga platser går till lag som väljs ut utifrån sina resultat under säsongen. Du behöver därför inte vinna din conference för att få chansen att tävla om den nationella titeln.
För damernas högsta tävlingsnivå avslutas slutspelet med ”Women’s Frozen Four” i mars. Då återstår fyra lag som gör upp i semifinaler och final. Herrarnas motsvarighet i D1 heter ”Men’s Frozen Four” och avgörs i april. NCAA D3 har separata nationella slutspel för damer och herrar, som normalt avslutas i mars.
The Wisconsin Badgers won the 2026 NCAA women’s ice hockey national championship.
HUR SER KALENDERÅRET UT?
Att spela hockey på college innebär att tävlingssäsongen sträcker sig över både höst- och vårterminen. Exakta datum varierar mellan skolor, divisioner och dam- respektive herrlag, men här nedan presenterar vi hur ett kalenderår ungefär kan se ut:
Augusti – Ankomst till campus och terminsstart på många skolor. Uppladdning inför säsongen med träning enligt lagets upplägg
September – Förberedelserna fortsätter. Många damlag på D1-nivå börjar spela matcher under senare delen av månaden.
Oktober – Ordinarie säsong är igång för D1-lagen på både dam- och herrsidan. D3-lagen inleder sin ordinarie lagträning och börjar vanligtvis spela matcher senare under hösten.
November – Säsongen är i full gång med träningar, matcher och resor.
December – Matcher under delar av månaden och slutprov inför höstterminens avslutning. Många lag har ett kortare matchuppehåll kring jul, men upplägget varierar.
Januari – Vårterminen börjar och ordinarie säsong fortsätter.-
Februari – Grundserien går mot sitt slut för många lag. På damsidan börjar ofta conference-slutspelet i slutet av månaden.
Mars – Conference-slutspel och nationella slutspel. Damernas Frozen Four och D3-mästerskapet för herrar avgörs. Herrarnas D1-slutspel inleds.
April – Herrarnas D1-säsong avslutas med Frozen Four. För lag som redan avslutat säsongen ligger fokus på återhämtning och träning inför nästa säsong.
Maj – Vårterminen tar slut 1-2 veckor in i maj.
Juni –Ledig från skola och hockey.
Juli – Fortsatt ledig och fokus på sommarträning och förberedelser inför återkomsten till campus.
Som du märker är det en hel del hockey på college! För att se hur ditt akademiska kalenderår ser ut så kan du gå in och läsa våra artiklar om Skolsystemet i USA och Ett akademiskt läsår på college.