Häng med på min resa i NAIA!
Vilken ära att få ta över Athleticademix gästblogg. Hittills har fyra grymma tjejer delat med sig av sina äventyr i staterna och jag hoppas på att kunna göra det lika bra!
Och vem är jag? Mitt namn är Ylwa och jag föddes i Göteborg för dryga 19 år sedan. Den första sporten jag provade på var handboll, men det blev en kort karriär. Som 6-åring flyttade jag till Härnösand där alla tjejerna i den nya klassen spelade fotboll. Självklart började även jag med fotboll och det visade sig ju vara ett bra beslut. Min första klubb var BIK SK i Härnösand. Där spelade jag länge och fick prova på att spela med damlaget i Division 1 som 15-åring. När det blev dags att välja gymnasium så valde jag att söka till Nolaskolan i Örnsköldsvik som har en NIU (nationell idrottsutbildning) i fotboll. Det betydde att flytta hemifrån, bo i egen studentlägenhet och byta klubb till Domsjö IF. Jag trivdes som fisken i vattnet med både Domsjö, NIU och Örnsköldsvik.
JAKTEN PÅ SKOLOR
I början av trean på gymnasiet så blev jag kontaktad av Robin på Athleticademix. Jag hade aldrig haft en tanke på college och trodde inte att jag var bra nog för ett stipendium. Men tack vare Robin så insåg jag att det faktiskt var möjligt. Och nu sitter jag här på Lindsey Wilson College i Columbia Kentucky!
Så hur gick det egentligen till för mig att välja just den här skolan? Jag blev kontaktad av drygt 10 skolor och till en början hade jag ingen aning om hur jag skulle välja. Det blev många frågor till Robin och han svarade alltid (när som helst på dygnet!) och gav mig bra råd.
För mig var det tre saker som var avgörande: utbildning, nivå på laget och förtroende för coachen.
När det gäller utbildningen så kände jag att om jag ska stanna här i fyra år så vill jag läsa något jag är intresserad av. Jag har alltid älskat kriminalserier och deckarfilmer och vill gärna jobba som polis eller kriminolog, så Criminal Justice/Law Enforcement var ett solklart val.
När det gäller lagets nivå så ville jag förstås inte åka till USA för att sitta på bänken. Jag ville komma till ett lag där jag kan tillföra något och samtidigt få möjlighet att utvecklas ännu mer som spelare.
Sist men inte minst så betydde kontakten med coachen väldigt mycket i mitt val. Jag hade många telefonsamtal och videosamtal med coacher och försökte verkligen gå på magkänsla.
LINDSEY WILSON COLLEGE
Lindsey Wilson College uppfyllde alla mina krav! Jag fick träffa Coach Burwash i Stockholm i januari och det fällde avgörandet. Sedan åkte han faktiskt hela vägen till Örnsköldsvik i våras för att se mig spela. Då fick även familjen träffa honom vilket betydde mycket.
Lindsey Wilson College spelar i NAIA, Mid South Conference. Nivån stämmer väl in på ett Division 1-lag hemma i Sverige. Här har jag verkligen fått mycket speltid. Jag har startat och spelat alla våra matcher hittills. Dessutom har jag också fått utmana mig själv. Jag brukade spela mittback, men efter några matcher så valde Coach att sätta mig som vänster ytterback. Det har verkligen utvecklat mig i mitt offensiva spel och jag får jobba hårt med tempoväxlingar. Det är jättekul!
I NAIA spelar lag från lite mindre skolor. Lindsey Wilson College där jag går har till exempel bara ca 2600 elever. Att gå på en så pass liten skola är kanske inte lika lyxigt som de stora universiteten med 10 000-tals studenter. På min skola har vi till exempel inte lika generösa sponsoravtal så vi spelare får stå för våra egna skor.
Däremot finns det stora fördelar med att gå på ett litet college. Jag har promenadavstånd till alla byggnader på campus, jag har mitt dorm precis bredvid fotbollsplanen och ”alla känner alla”. Det är verkligen en familjär och mysig stämning här.
Mer om fotbollen, mina studier och livet här på campus får ni läsa om ni fortsätter följa bloggen. See ya later!