Weekly Summary

Och DÄR var midterm-veckan över med alla kursprov för den här gången. Midterm är som en tenta av vad du har lärt dig hittills under terminen, men det är olika från instruktör från instruktör (som vi kallar våra lärare) ifall de väljer att ha midterms eller inte. Jag hade det i två av sex kurser, men till exempel i en annan kurs hade jag ett stort grupprojekt som var ”istället” för ett midterm.

Jag och Clara Lindberg, min rumskompis, var ute och gick på berget där flygplatsen bland annat finns. Det är oktober men det är fortfarande dagar det är 30 grader, och i söndags när var på en promenad var det en sån dag.

Annars har veckan varit normal med träningar och plugg. Nu släpper vi veckans summering och går över till dagens huvudämne, jag tänkte prata mer om hur jag upplever skolsystemet och mina tankar kring mina egna kunskaper om att plugga på ett annat språk.

Är studierna svårare eller lättare än gymnasiet?

Kommer jag att klara skolan fast jag har E i engelska på gymnasiet?

Hur snabbt kommer man in i språket?

Läs vidare så ska vi ta reda på det!

Från E till A

Så länge jag kan minnas har jag alltid haft det jobbigt med engelskan, har aldrig gillat att titta på engelska YouTube videos eller engelska filmer utan svensk text. Jag har nog haft så otroligt dåligt självförtroende när det gällde engelskan att jag hatade att prata, läsa och skriva på engelska. Har blivit retad och skrattad åt för att jag inte har förstod ord eller ett skämt på engelska. ”Du förstår inte”. Tillslut blev det en del av mig där jag inbillade mig att engelska inte är min grej och jag är menad att bara få godkänt betyg. Så ja, engelska har verkligen varit ett otroligt jobbigt och ett svårt ämne för mig. Det var nog inte förrän i slutet av trean på gymnasiet då jag blev kontaktad av Robin angående att spela fotboll och studera i USA som jag började för första gången få upp ögonen för engelskan och mina möjligheter att ge revansch.

Det är som att jag inbillade sig att man var otroligt dåligt på engelska och aldrig någonsin skulle lära mig behärska språket. I mina ögon kan man aldrig vara DÅLIG på något, utan vi alla har olika kunskaper om allt i livet. Man föds inte med ett A stämplat i benmärgen, hjärnan utvecklas hela tiden vilket jag vill att alla ska förstå. Du kan, med rätt stöttning, rätt resurser och mycket vilja klara det, för det är de som är avgörande. Jag klarade nationella i Sverige med 0,5 poäng och fick E i engelska på gymnasiet. Idag när jag pluggar på college, har jag A i flera ämnen, den ni. Jag gick från ett E till ett A med hjälp av rätt stöttning, rätt resurser och mycket vilja.

Till och med i gymnasiet valde jag matte 3 i mitt individuella val istället för engelska 7. Jag var så överlycklig att äntligen slippa studera på engelska, men nu, sådär två år senare studerar jag endast på engelska. Ironiskt va? Man ska aldrig säga aldrig… Jag som trodde att jag hade ätit min sista Sodexo måltid sista dagen på Vasaskolan i Gävle, eller om det var på sista stoppet med flaket hos mig när min pappa klädde ut sig till en Sodexogubbe på studenten, men nej. Sodexo serverar maten på MSUB, surprise! Man ska aldrig säga aldrig. 😉 För er som inte har Sodexo blir detta ingen stor grej, MEN mina kära kompisar från Gävle, this is mind blowing!

Skolsystemet är väldigt annorlunda skulle jag säga och jag är nog inte ensam om att tycka det heller. Om ni har läst tidigare blogginlägg som Robin gjort på Athleticademix, så vet ni nog hur allt fungerar, men ska dra det kortfattat och enkelt.

Dessutom utgår jag från mitt gamla gymnasium och min nuvarande skola, alltså mina egna erfarenheter. Och JA jag vet att College ska representera ”högskolan/universitetet” här i USA, men eftersom jag inte gått på högskolan/universitet i Sverige kan jag inte jämföra med det.

Jag har säkert glömt något, men om ni vill veta mer om skolsystemet i USA så har Robin gjort ett inlägg om det på Nyhetsbloggen!

Som ni har läst kan man klara av språket i skolan i USA fast man inte var/är ett A-barn i specifikt engelska under gymnasiet. Så länge du har grunderna och kan någon hälsningsfras, klarar SAT och TOEFL så är du good to go! Jag fick göra ett DuoLingo test för att mitt SAT, eller om det var mina TOEFL poäng som inte riktigt räckte till att jag skulle bli antagen till skolan för börja studera. Jag tog mig i kragen, betalade, skrev DuoLingo och (ja, det kanske inte är så spännande nu i efterhand, eftersom jag pluggar på skolan = jag kvalificerade mig för att studera på MSUB, men…) jag klarade testet!!! Min utveckling från att jag skrev på kontraktet för Athleticademix till att jag satte mig på planet mot Billings är stora elefantsteg. Du utvecklas, tro mig och du kommer utvecklas ännu mer när du kommer till USA och får använda dina gamla och nya kunskaper i vardagen. För alla här på skolan och i laget förstår. Det hjälper till och är förstående, samtidigt positivt överraskad över den engelska vi från Sverige besitter.

Ett tips jag har till er alla som vill klara av engelskan här i USA är: rätt motivation. Ni ska inte tvinga fram det, motivationen ska komma inifrån och påverkas av yttre faktorer. Jag hade ingen motivation till att få de höga betygen i engelska under gymnasiet, men när jag själv fick bestämma och välja att studera på engelska utvecklade jag en motivation som kom inifrån men som påverkades av yttre faktorer, dvs. komma till college.

Min motivation och mina mål att ta mig till college var större än mina hinder. Självklart har jag brutit ihop av ångest och förtvivlan när jag inte nått mina krav, men jag får ta nya tag, bryta ihop och pröva om igen eller ta en annan väg, precis som med allt annat i livet.

Stay Safe!